Förmiddagens föreläsning manade fram minnebilder av den mindre trevliga arten och stundtals kändes det som det var mig hon pratade om. Inte nu men för 16 år sen. Fick mig att inse hur illa ute jag egentligen var och vad som kunnat hända om jag inte lyckats bryta upp. Var en otroligt nyttig upplevelse och hjälp till att en gång för alla lägga skiten bakom mig. Har ju min KG som har hjälpt mig att återfå tron på mig själv igen.
På måndag ska jag åter till min ordinarie arbetsplats och jag borde känna enorm lättnad och glädje över det, men det känns inte så jublande roligt som jag trott att det skulle.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar